Kompisar undrar – Hur hårt måste det blåsa för att paddla surfski….?
Dendär extremsporten du håller på med……………?
Alltså, grejen är ju att man alltid kan paddla, så länge det finns öppet vatten. 95 gånger av 100 när jag paddlar är det ungefär såhär. Det är vad jag gillar. Så vill jag ha det. Javisst ja, ibland regnar det eller är lite kallare, men ja, ni fattar.
Ibland är det en social tur som denna, ibland kör vi intervaller, ibland kör jag en längre runda i ett tempo som liknar lugn löpning. Fokuserar på paddelteknik, rensar huvudet, gör några reentrys när man blir varm, letar ofta upp några små vågor att leka lite på. Det ska vara fina förhållanden. Jag letar oftare harmoni, teknik, flow i vågorna än dedär extra adrenalin-topparna. Javisst, jag letar större vågor och adrenalin också – men inte lika ofta. Faktiskt ganska sällan.
Surfski är ungefär lika extremt som längdskidor.
Det är sällan som hela paketet med bil-logstik och downwind plockas fram – det tar helt enkelt för mycket tid, men är fantastiskt när vi får till det i stor grupp. Det blir lite som julafton. Ja, precis som med julafton så skildras den mer än en vanlig tisdag i januari – därför kan en utomstående betraktare tro att vi svenskar firar julafton oftare än vi gör. På samma sätt blir det med surfski – detta inlägg är ett nedslag i vardagen, en måndagkväll utan semester. Mitt sätt att skildra vad surfski egentligen är – oftast. Denna kvällen övervägde vi att paddla downwind från Getterön till Apelviken, men vi körde ut och in istället. Det blev bra. Vi var så nöjda när vi kom in igen. Fina harmoniska leenden.
Tack till Daniel Er som fotade och körde bil på denna kvällstur.
Örjans Skidskola 