Den mest underskattade delen av utrustningen. Rätt stavar ger dig flyt i åkningen, men det kan lätt bli fel. Så, här kommer en långt och riktigt tok-nördig sida om just STAVAR!
Det finns många saker att fördjupa sig i och jag tycker att de viktigaste frågorna är att handremmen blir rätt och att du har rätt längd på stavarna.
Handremmen!
Jag ser ofta skidåkare som inte har dragit åt sin handrem:
Staven hänger och slänger och blir i realiteten ett par centimeter kortare. Tekniken blir kraftigt lidande eftersom åkaren måste hålla fast i stavhandtaget, krampaktigt, för att inte tappa greppet.
En skidåkare kom till mig med problem. Ont i ena axeln vid skidåknig. Lösningen hittade vi tämligen omgående – dra åt handremmen! I detta fallet var det en van skidåkare som utan att själv märka det, gjorde en extra svingande rörelse med armen när staven fördes fram. Det handlade bara om att dra åt remmen cirka en cm, så försvann den extra rörelsen och problemet i axeln.
Remmen ska vara så hårt åtdragen att du kan släppa staven helt längst bak i rörelsen och sedan lätt fånga upp den på väg fram utan någon ansträngning. Detta fungerar om du kan peka staven rakt bakåt så att den hänger rakt ut i luften när du står stilla. Exakt hur hårt du ska dra åt är lite individuellt, prova dig fram. Själv brukar jag behöva dra åt handremmen i en nerförsbacke, minst ett par gånger under ett långlopp med mycket dubbelstakning.
Stavlängd……
Ojoj, nu ger jag mig in på minerat område. Experterna är många och har lite olika åsikter.
Stavlängd är en av de vanligaste frågorna, så här redogör jag för min egen syn i frågan. Lyssna på olika åkare och coacher – alla har olika sätt att tänka. Bilda dig en egen uppfattning. Det är många saker som samverkar och därför kan personliga skillnader i främst teknik, men även kroppsbyggnad och upplevelse/känsla ha stor betydelse för vilken längd som fungerar bäst. Jag bygger mina slutsatser på hur jag ser stavlängden påverka alla dem jag har hjälpt med skidtekniken. Självklart är även min egen stavlängd en del av min erfarenhetsbank. Eftersom vi är olika kan vi komma till olika slutsatser, och frågan om stavlängd är så komplex att jag kan ha ändrat mig om en vecka…… Hoppas ändå att du ska kunna dra nytta på något sätt av mina erfarenheter.
Stavlängderna har varierat genom åren. Kortast stavar hade nog Håsjö-Dahlqvist som utvecklade diagonalstilen och var med i världstoppen på 30/40-talet. Jättelånga stavar såg vi bland annat under perioden när skate infördes under 80-talet och under åren 2013-16, när det experimenterades mycket, bl.a. vissa långloppsåkare med ännu längre stavar. Tydligen går det lära sig en effektiv stakningsteknik med stavar som är nästan lika långa som åkaren själv. Därför är jag ganska säker på att nya principer kommer utvecklas.
Hur som helst – Glöm gamla tumregler som exempelvis staven i armhålan. Spår och utrustning är något helt annat nu, förutsättningarna har ändrats. Numera brukar jag hellre måtta mot nyckelbenet, ungefär för klassiskt och lägga på cirka 5 cm för skate.
-
- Alfred ”Håsjö” Dahlqvist utvecklade diagonalåkningen och använde mycket korta stavar. VM-guld 1941 på 18 km.
Vanligt med för korta stavar
Det är ganska vanligt att jag träffar skidåkare som har cirka 5-10 cm för korta stavar i klassiskt. I diagonal-åkningen får de svårt att ta hjälp av stavarna när de ska glida ut stort i flackare uppförsbackar. Stak-åkningen blir svår för motionären med så korta stavar. Detta med korta stavar beror på tre saker, som jag ser det.
Missförstånd av stavregeln. Sporthandlare räknar 83% av kroppslängd och säljer närmast kortare längd. Flera fel om i denna alltför förenklade formel gör att det oftast blir cirka 10 cm för att kort att stav.
Bambi-fasen
Den första anledningen till korta stavar är att det är bra som nybörjare innan den första ”bambi på hal is-perioden” är avklarad. Det blir helt enkelt lite lättare att lära sig diagonaltekniken i början, korta stavar är lättare att svinga fram när den grova koordinationen ännu inte satt sig. Därefter är de korta stavarna ofta anledningen till onormalt stora svårigheter att lära sig tekniken i dubbelstakning och svårighet att få fart i diagonal på platten. Erfarna sporthandlare som kan skidåkning ger oftast 5 cm kortare stavar av en enkel, lite billigare modell till den som är nybörjare och där handlaren märker att balans eller koordination inte är på topp. Det är bra, för då lär man sig fortare. Jag ger ofta rekommendation att gå ner i stavlängd under en period i början av skidkarriären.
Sporthandlarens tabeller
Den andra återkommande anledningen till korta stavar är att de stora sportkedjorna i många år har haft tabeller med mycket korta stavlängder i förhållande till kroppslängd. Detta är fortfarande ett problem i vissa sportaffärer som saknar kunskap och har kvar gamla tabeller. Butikerna har alltid anpassat sina rekommendationer efter elitåkares stavar. Det var en trend bland elitåkare under 90- och 00-talet att åka med korta stavar för att klara hög frekvens och snabb tyngdöverföring i brant diagonalåkning. Det var en anpassning till allt mer kuperade banor med många, långa och mycket branta uppförsbackar. Få eller ingen av dem som köper stavar i dessa butiker klarar av att åka en sådan bana som eliten tävlar på, möjligen ta sig runt, men inte verkligen åka banan. Jag själv var en av dem som kapade stavar under mitten och slutet av 90-talet just för att klara dessa uppförsbackar. Jag fick ont i ryggen. Stavlängden var nog inte enda anledningen till just mina problem, men det bidrog med all säkerhet.
Min egen stavlängd
När jag med mina gamla korta stavar återupptog skidåkning som motion runt 2012-13 kunde jag inte åka klassiskt pga ryggproblem. Fick nöja mig med att bara åka skate. Det var först när jag av misstag fick med mig skate-stavar på familjens korvgrillningstur som jag förstod att ryggproblemen delvis berodde på för korta stavar. Sedan dess kör jag med lite längre stavar i klassiskt än när jag tävlade aktivt. Jag har cirka 4-6 cm längre stavar i skate än klassiskt nu. Jag åker med några cm kortare skatestavar än när jag tävlade aktivt, mest för att jag vill ha känslan av att komma över staven när jag skejtar. Det kan säkert också relateras till styrka – sämre tränad nu.
Nya Stavregeln i klassiskt
Internationella Skidförbundet kom med ny regel om stavlängd i klassiskt hösten 2016. Tidigare gällde regeln att stavarna inte får vara längre än kroppslängden, precis som att skidorna inte får vara kortare. Den gamla stavlängds-regeln gäller fortfarande i skate, och dessutom gäller fortfarande regeln att stavarna måste vara lika långa.
Nya stav-regeln i klassiskt enligt FIS: Max 83% av kroppslängden mätt med pjäxor på. Staven mäts från spets till den översta delen av stav-remmens infästning.
Räkneexempel:
Jag är 176 cm barfota. 178,3 cm med pjäxor, sockar och ortoped-sulor. Ja, man mäter utan mössa 😉
Det ger en maximal stavlängd för mig enligt FIS sätt att mäta på cirka 148 cm i klassiskt.
Om du ska räkna fram din kroppslängd med pjäxor, så kan du räkna med att NNN-systemets olika skosulor gör att du blir cirka 2,1 cm längre med skor på. Samma gäller Prolink och Fisher/Ross. Om du kör med Salomon Pilote så är de lite högre och du blir cirka 2,5 cm längre än utan skor. Ortopedsulor innebär ofta att man kommer upp något, och i mitt fall är det cirka 2 mm.
2 sätt att mäta stavar
Exempel i Klassiskt
Dagens stavar mäts av de flesta (alla?) fabrikanter från spets till längst upp på staven. Då är mina stavar för klassiskt 151,5 cm. Det skiljer dock 4,5 cm från toppen av staven till övre infästningen av remmen på mina stavar. Detta mått är lite olika för olika stavmodeller och nyare swix-stavar har kortare avstånd. Därför är mina stavar med det nya (bättre) sättet att mäta endast cirka 147 cm. Jag har alltså en cm tillgodo på stavregeln. Har provat stavar som är 152,5cm enligt gamla sättet att mäta, alltså 148 cm och de fungerar också bra, eller till och med lite bättre i stakningen. Nej, det är inte värt att köpa nya bara för den centimetern….
Ett tredje sätt att mäta stavar?
På många nyare stavar är handtagen kortare ovanför stavremmen. Stavar jag nyligen köpte är märkta 160 cm, men de är bara 157,5 cm från spets till översta del när jag mäter med tumstock. Tillverkarna har helt enkelt valt att märka stavarna med samma längd som tidigare, trots att totallängden är kortare, nu när en stor del av handtaget ovanför stavremmens infästning är borta. Dessa stavar är 155,5 cm enligt FIS stavregel, precis som tidigare versioner av 160cm stavar. Nej, jag gillar inte de nya handtagen, det är lättare att styra staven med de gamla handtagen. Kanske är jag bara en gammal gnällig gubbe som gillar gamla stavhandtag, helst SR-94-handtagen med dendär remmen som nöttes sönder på en månad, men ändå var bäst.
Om stavlängd i Skate
När Torgny Mogren besökte skidgymnasiet 1995 berättade han att han hade samma stavar i skate och klassiskt, så det kan säkert finnas individuella olikheter. För mig fungerar skate-stavar som är 156,5 cm enligt gamla måttet, eller 152,0 cm enligt FIS nya sätt att mäta. Jag kan på kortare sträckor öka längden med en cm, men inte med 2 cm, för då kommer jag inte över staven i skate-steget och jag förlorar frekvens, flyt och stavarna blir mer i vägen. Detdär är säkerligen en vanesak och det är fullt möjligt att jag skulle kunna lära mig att hantera längre stavar.
Min egen tanke efter att ha hjälpt många med teknik är att några cm för korta stavar ofta inte har så stor inverkan på skatetekniken. Ofta fungerar långa klassisk-stavar skapligt (men långt ifrån perfekt) för skate. De flesta som går upp några cm från långa klassiska stavar får bättre tryck i åkningen och bättre position på skidan. Omvänt, kan 2-3 cm för långa stavar förstöra teknik och timing i åkningen på ett helt avgörande sätt. Så hellre 2 cm för korta än 2 cm för långa stavar i skate.
Jämförelsen med stakning är bra, särskilt när vi pratar om treans växel. trean innebär att man dubbelstakar – bara ”fuskar lite” med benen. Därför torde optimal stavlängd för treans växel vara mycket nära optimal längd vid stakning. Möjligen att det är lite lättare att komma upp i position när benen används mer aktivt i skate, och att man inte står i spåret, så möjligen 1-2 cm längre stavar i skate än vad som är optimalt för stakning, men där snackar vi detaljer. jag tar gärna skatestavarana om jag ska ut och staka ett pass på blanka skidor.
Logiken i 2ans växel blir lite annorlunda. Där är det svårare att sträcka upp lika mycket vid stavisättningen. Därför kan stavvinkeln behöva justeras , så att man sätter i trugan i snön lite längre bak. Å andra sidan är det ofta en fördel att ha ett längre stavpåskjut – att ha kvar och lägga mer stavtryck på utgången på glidskidan. Samtidigt blir längre stavar ännu klumpigare att hantera i 2ans växel.
Jag ser ingen anledning att lyfta axlarna för att komma över stavarna. Det tar lite extra kraft att hela tiden lyfta axlarna, och väl i position så kostar det mer att hänga på staven i den positionen. Min fysioterapeut säger även att det kan leda till nackproblem. Frågan är därför hur länge man orkar räta upp kroppen till full sträckning. Vid kortare distanser i hög fart orkar man ju till och med, mer eller mindre studsa lite och därför få plats med en lite längre stav under sig.
Längre stavar är bra för att det ökar möjligheten att senarelägga stavtrycket och tajma mot fottrycket vid åkning med hårt tryck – tajmat fot- och stav-tryck ger en explosivare och därmed snabbare åkning.
De flesta skidåkare uppskattar kortare stavar för att de blir lättare att svinga och därför blir det lättare att snabbt hantera när man ändrar växel, korrigerar obalanser och liknande. På det sättet blir det lättare att koordinera tekniken som helhet med lite kortare stavar som bara är några cm över max stavlängd för klassiskt.
Sammantaget ser vi därför oftare längre skatestavar när det är sprint än långa distanslopp.
Mina rekommendationer om stavlängd
Utgå från FIS-regeln och testa olika stavlängder om du inte vet vad som funkar för dig. Det verkar som att de flesta har en optimal stavlängd med den teknik man har, och kan gå upp eller ner cirka 2 cm från denna utan att det får jättestor påverkan på tekniken. Jag rekommenderar också att testa olika stavlängder och bilda sig en egen uppfattning. Byt stavar med kompisen och prova ett varv. Din optimala stavlängd kan skilja sig markant från mina rekommendationer. Då hoppas jag att du ändå är glad för att ha haft någonting konkret att utgå från. Den inspirerade skidåkaren analyserar sin teknik, biomekanik, rörlighet, styrka m.m. för att få en förklaring. Där kommer många insikter om förbättring av sin skidåkning.
Klassiskt
Jag rekommenderar att man börjar med att köpa stavar för klassiskt som är maximalt långa enligt FIS-regeln. Om du stakar bara lite och mest åker diagonal, så kan du gå ner cirka 3-4 cm i längd, men prova först de längre stavarna enligt FIS-regeln. Den som saknar överkroppsstyrka brukar gilla lite kortare stavar. Den grova koordinationen i diagonalåkningen är lättare att lära sig med lite kortare stavar. Jag har kommit fram till att det i klassiskt fungerar bäst för mig och de flesta jag hjälpt med stavar som är nära maximalt tillåten längd enligt stavregeln. Jag ser helt enkelt på mina skidlektioner i klassiskt att de som har så långa stavar oftast har lättast att lära sig tekniken.
Klassiskt – stakning med blanka skidor
Kör med maximalt tillåten längd på stavarna. Punkt. Nej, inte kortare.
Om du inte tävlar – prova gärna att dubbelstaka med dina skatestavar. För mig fungerar det bättre, jag slipper krumma överkroppen för att optimera stavhänget och huggningen. Ta hellre tjatet från kompisen att dina stavar är fusk, än att åka i en ergonomiskt mer tveksam position bara för att FIS har en regel. Ja, det är min uppfattning att FIS stavregel är ergonomiskt ofördelaktig för många vid stakning. Det leder in i diskussionen om man ska svanka eller inte vid dubbelstakning. Min hållning i den frågan (fyndig ordvits där va?) är att det är den atletiska grundpositionen som ska vara utgångspunkten. Jag själv fick ryggproblem av att åka med korta stavar nästan helt utan svankning i ryggen. Det var helt enkelt nödvändigt att krumma ryggen med kortare stavar. Atletisk grundposition innebär att ryggen svankar och hålls rak – en stolt hållning som påminner om den hållning som eftersträvas i många sporter, yoga och på kontoret. Den atletiska grundpositionen kräver viss stavlängd och omöjliggörs av för korta stavar.
Kolla på Gjerdalens stakning i Vasaloppet 2021. Han har bergis längsta tillåtna stavar, ändå ser de korta ut – han liksom krummar hela ryggen sig för att komma över stavarna optimalt. Det är samma för nästan alla jag ser i elitledet på SVTs sändningar från de olika långloppen och även de bilder som kommer från mina kompisars FB-flöde utifrån banan. Visst har Gjerdalen alltid krummat ryggen, även när han åkte världscup, och visst blir sådana individuella egenheter ofta lite tydligare de sista två milen i Vasaloppet, när kroppen börja protestera mot det långvarigt höga tempot. Men – redan vid Smågan ser det ut som att han hade haft en mer ergonomisk position med kanske 5 cm längre stavar. Det är den längd som jag brukar rekommendera för skate.
Skate
Jag brukar rekommendera att köpa stavar för skate som är ca 5 cm längre än FIS-regeln. Den gamla rekommendationen om 10 cm längre stavar för skate utgick från en kortare stav i klassiskt. Varning för långa stavar som omöjliggör bra skate – men då är det ju bara att kapa.
Du vet att du har en bra stavlängd i skate när du har så långa stavar som möjligt utan att behöva höja axlarna vid stavisättet. Testa dig fram. Om du sällan kör i mycket hög fart, kan det vara gött att korta ytterligare 1-3 cm för att få stavar som är lite lättare att hantera när du byter växel, korrigerar obalanser och liknande.
Köp långa stavar och kapa
Jag brukar också rekommendera att köpa lite för långa stavar och att kapa dem. Det är ett bra tillfälle att testa lite längre stavar än du normalt åker med. Prova dig gärna fram genom att kapa stavarna bara någon cm i flera olika steg. Stavröret kapas alltid uppe vid handtaget. Koka handtaget i vanligt vatten och vrid av handtaget när smältlimet är helt mjukt. Kapa stavröret med vanlig bågfil och montera tillbaka med mycket smältlim. Det tar ungefär en kvart att kapa ett par när man gjort det några gånger.
Att välja stavmodell
Ja, det är fantastiskt gött att åka med de dyraste stavarna. Fjäderlätt, styv, fin pendel som gör att man bara märker staven när man hugger ner den i snön. Tror att jag blir lite snabbare eftersom jag reser mig snabbare i varje stak-tag och flyttar viktfördelningen snabbare. Men, upplevelsen när staven för 4.000 spänn knäcks av ett litet misstag är inte särskilt rolig. Därför handlar valet av stavmodell mycket om plånbok. De stavar som jag landat i att använda är Swix Starlite, senare CT1 och nu kallas de för Swix Quantum 2. Nej, oavsett vad försäljaren säger så skiljer det inte jättemycket mellan årsmodellerna – bara en gnutta lättare och styvare med åren. I Skate har jag däremot knäckt såpass många stavar att jag valt att även köra med lite billigare, hållbarare och tyngre Swix CT2 (tidigare Swix Team). Dessa har fungerat i fyra säsonger utan att knäckas vilket är ett kvalitetsbevis i min skidbod. De är lite mindre styva och det innebär att de ibland böjs om en pilbåge vid max-tryck. Därför har jag kapat dem en cm kortare än snabb-stavarna för att ha vid längre pass när trycket är måttligt. Modellen kallas nu Swix Quantum 3 och denna kvalitetsnivå kan jag rekommendera till många som vill ha en bra stav till rimligt pris (host host). Alla tillverkare har en motsvarighet. Dessa något mindre fjäderlätta stavar duger även till mig som är bortskämd med super-fjäderlätta stavar så som jag är.
Vibrationsskador i händerna?
Nyare modeller blir styvare och lättare – eller hållbarare med samma prestanda. De allra styvaste modellerna kan ge vibrationsskador i händerna, särskilt om du också jobbar eller har arbetat med vibrerande maskiner. Problemet är tydligare på rullskidor, där många har detta problem, men de allra styvaste modellerna kan innebära problem även på hård snö och is. Vissa modeller är styvare och vissa mjukare – hör med din sporthandlare om du har problem.
Papprör och dyra lätta stavar
Om du köper kolfiberstavar med 100% kolfiber i röret, så måste du räkna med att de kommer knäckas. De är ömtåliga för slag från sidan och en skada kan innebära att staven knäcks när du stakar hårt. Mitt tips är att använda papprör som skydd för stavarna. De väger lätt och är smidiga att använda. Papprör kan man ofta få gratis av närmaste mattläggare eller rörfirma. Mattorna rullas på papprör med diameter kring 110 mm och kromade kopparrör levereras i papprör med diameter kring 80 mm för 1-2 par stavar. Jag tejpar igen den ena änden med silvertejp så att inte stavarna glider rakt genom röret.
Köp gärna flera par stavar samtidigt.
Du kan göra som jag gör – köp flera par stavar samtidigt. För tre år sedan köpte jag tre par Swix CT1 och kapade ett par för klassiskt och ett par för skate. 3 av 6 stavar har nu knäckts. Genom att återanvända en gammal starlite-stav, har jag nu två par för klassiskt. Det udda paret använder jag med stora trugor, när det är dåligt stavfäste och risk för stavbrott. På vår-rean förra året köpte jag två par Swix Quantum 2 för att åka skate med. Jag räknar med att använda ett par av dem, och ha 2 reservstavar. Räknar också med att kunna kombinera den sista av dem med en CT1 i klassiskt, för stora trugor om några år.
Örjans Skidskola 