Stavar ……….

Den mest underskattade delen av utrustningen. Rätt stavar ger dig flyt i åkningen, men det kan lätt bli fel.
Så, här komer ett långt och riktigt tok-nördigt inlägg om just STAVAR!

Det finns många saker att fördjupa sig i och jag tycker att de viktigaste frågorna är att handremmen blir rätt och att du har rätt längd på stavarna.

Handremmen!

Jag ser ofta skidåkare som inte har dragit åt sin handrem:

20190302_2240146756881946729033555.jpg
Såhär är remmen ibland monterad ute i spåret – då blir det svårt att åka skidor.
Staven hänger och slänger och blir i realiteten ett par centimeter kortare. Tekniken blir kraftigt lidande eftersom åkaren måste hålla fast i stavhandtaget, krampaktigt, för att inte tappa greppet.
Handrem som är korrekt monterad. Den kan enkelt dras åt i en nedförsbacke samtidigt som man håller inne plast-kilen som håller remmen.

En adept kom till mig med problem. Ont i ena axeln vid skidåknig. Ett litet problem som började bli ett riktigt problem – den årliga starten i Vasaloppsveckan var hotad. Lösningen hittade vi tämligen omgående – dra åt handremmen! I detta fallet var det en van skidåkare som utan att själv märka det, gjorde en extra svingande rörelse med armen när staven fördes fram. Det handlade bara om att dra åt cirka en cm, så försvann den extra rörelsen och problemet i axeln.

Remmen ska vara så hårt åtdragen att du kan släppa staven helt längst bak i rörelsen och sedan lätt fånga upp den på väg fram utan någon ansträngning. Detta fungerar om du kan peka staven rakt bakåt så att den hänger rakt ut i luften när du står stilla. Exakt hur hårt du ska dra åt är lite individuellt, prova dig fram. Själv brukar jag behöva dra åt handremmen i en nerförsbacke, minst ett par gånger under ett långlopp med mycket dubbelstakning.

20190302_2244525180665467968945375.jpg

Såhär ska du kunna släppa staven och den ska ändå peka rakt bakåt – då är handremmen korrekt monterad.

Stavlängd……

Ojoj, nu ger jag mig in på minerat område. Experterna är många och har lite olika åsikter. Jag bygger mina slutsatser på min egen åkning och hur stavlängden påverkar alla dem jag har hjälpt med skidtekniken. Stavlängd är en av de vanligaste frågorna, så här redogör jag för min egen syn i frågan. Eftersom vi är olika kan vi komma till olika slutsatser, och frågan om stavlängd är så komplex att jag kan ha ändrat mig om en vecka…… Hoppas ändå att du ska kunna dra nytta på något sätt av mina erfarenheter.

Stavlängderna har varierat genom åren. Kortast stavar hade nog Håsjö-Dahlqvist på 30/40-talet. Under en period när skate infördes åkte många med jättelånga stavar. 2013-16 experimenterades det mycket med stavlängd och vissa långloppsåkare körde fort med jättelånga stavar. Tydligen går det att lära sig en effektiv stakningsteknik med stavar som är nästan lika långa som åkaren själv. Glöm gamla tumregler. Spår och utrustning är något helt annat nu, förutsättningarna har ändrats.

20160828_110317-14172499019948887554.jpg
Alfred ”Håsjö” Dahlqvist utvecklade diagonalåkningen och använde mycket korta stavar. VM-guld 1941 på 18 km.

Vanligt med för korta stavar

I varje grupp jag träffar i klassiskt finns det några som har minst 5-10 cm för korta stavar. I diagonal-åkningen får de svårt att ta hjälp av stavarna när de ska glida ut stort i flackare uppförsbackar. Stak-åkningen blir svår med korta stavar. De många korta stavarna beror på att de stora sportkedjorna i många år har haft tabeller med mycket korta stavlängder i förhållande till kroppslängd. Detta är fortfarande ett problem i många sportaffärer som saknar kunskap och har gamla tabeller.

Butikerna har alltid anpassat sina rekommendationer till elitåkares stavar. Det var en trend bland elitåkare i många år att åka med korta stavar för att klara hög frekvens och snabb tyngdöverföring i brant diagonalåkning. Det var en anpassning till alltmer kuperade banor. Jag själv var en av dem som kapade stavar under mitten och slutet av 90-talet. Jag fick ont i ryggen. Stavlängden var nog inte enda anledningen till just mina problem, men det bidrog med all säkerhet. Få eller ingen av dem som köper stavar i dessa butiker klarar av att åka en sådan bana som eliten tävlar på, möjligen ta sig runt, men inte ”verkligen åka” banan. Som ren nybörjare kan det vara bra med korta stavar första 5-10 gångerna, de blir helt enkelt lite lättare att svinga fram när den grova koordinationen ännu inte satt sig. Därefter är de korta stavarna ofta anledningen till onormalt stora svårigheter att lära sig tekniken.

När jag med mina gamla korta stavar återupptog skidåkning som motion för 8-9 år sedan kunde jag inte åka klassiskt pga ryggproblem. Fick nöja mig med att bara åka skate. Det var först när jag av misstag fick med mig skate-stavar på familjens korvgrillningstur som jag förstod att ryggproblemen delvis berodde på för korta stavar. Sedan dess kör jag med lite längre stavar i klassiskt. Jag har cirka 6 cm längre stavar i skate nu, och det är faktiskt några cm kortare än när jag tävlade aktivt. Jag har kommit fram till att det i klassiskt fungerar bäst för mig med stavar som är nära maximalt tillåten längd enligt stavregeln. Jag ser också på mina skidlektioner att de som har så långa stavar oftast har lättast att lära sig tekniken.

Nya Stavregeln

Internationella Skidförbundet kom med ny regel om stavlängd i klassiskt hösten 2016. Tidigare gällde regeln att stavarna inte får vara längre än åkaren, precis som att skidorna inte får vara kortare. Den gamla stavlängds-regeln gäller fortfarande i skate, och dessutom gäller fortfarande regeln att båda stavarna måste vara lika långa.
Nya stav-regeln enligt FIS: Max 83% av kroppslängden mätt med pjäxor på, utan mössa. Staven mäts från spets till den översta delen av stav-remmens infästning.

Räkneexempel:

Jag är 175,9 cm barfota. 178,7 cm med pjäxor, sockar och ortoped-sulor. Det ger en maximal stavlängd på cirka 148,3 cm i klassiskt.

2 sätt att mäta stavar

Dagens stavar mäts av de flesta (alla?) fabrikanter från spets till längst upp på staven. Då är mina stavar för klassiskt 150,5 cm. Det skiljer dock 4 cm från toppen av staven till övre infästningen av remmen på mina stavar men det är lite olika för olika modeller och nyare har ofta kortare avstånd. Därför är mina stavar med det nya (bättre) sättet att mäta endast cirka 146 cm. Har provat stavar som är 152,5cm enligt gamla sättet att mäta, alltså 148 cm och de fungerar också bra, eller till och med bättre.

För mig fungerar skate-stavar som är 156cm enligt gamla måttet, eller 151,5 cm enligt FIS nya sätt att mäta. Jag kan på kortare sträckor öka längden med en cm, men inte med 2 cm, för då kommer jag inte över staven i skate-steget och jag förlorar frekvens, flyt och stavarna blir mer ivägen. Oftast ser jag rekommendationer som utgår från 5-10 cm längre stavar i skate än klassiskt. När Torgny Mogren besökte skidgymnasiet 1995 berättade han att han hade samma stavar i skate och klassiskt, så det kan säkert finnas individuella olikheter.

Köpte nya skatestavar häromdagen. På dem är handtagen kortare ovanför stavremmen. Stavarna är märkta 160 cm, men de är bara 157,5 cm från spets till översta del när jag mäter med tumstock. Gissar att man helt enkelt valt att märka stavarna med samma längd som tidigare, trots att totallängden är kortare. Dessa stavar är 155,5 cm enligt FIS stavregel, precis som tidigare versioner av 160cm stavar, då med ett handtag som sticker upp högre ovanför remmens infästning.

Min rekommendation om stavlängd

Jag rekommenderar därför att man köper stavar för klassiskt som är maximalt långa enligt FIS-regeln. Om du stakar lite och mest åker diagonal, så kan du gå ner cirka 5 cm i längd. Jag brukar också rekommendera att köpa stavar som är 5 cm längre i skate. Jag rekommenderar också att testa olika stavlängder och bilda sig en egen uppfattning. Den kan skilja sig från mina rekommendationer, men då har du ändå haft någonting att utgå från.

Köp långa stavar

Jag brukar också rekommendera att köpa lite för långa stavar och att kapa dem till en halv cm kortare än maxlängd. Ja, jag vill gärna ha en halv cm marginal, ifall det skulle bli mätning på någon motionstävling. Det vore retligt att vara först i världen att åka dit. Stavröret kapas uppe vid handtaget. Koka handtaget i vanligt vatten och vrid av handtaget när smältlimmet är helt mjukt. Kapa staven med vanlig bågfil och montera tillbaka med smältlim. Det tar en kvart att kapa ett par.

Att välja stavmodell

Ja, det är fantastiskt gött att åka med de dyraste stavarna. Tror att jag blir lite snabbare eftersom jag reser mig snabbare i varje staktag och flyttar viktfördelningen lättare. Men, upplevelsen när staven för 4.000 spänn knäcks av ett litet misstag är inte särskilt rolig. Därför handlar valet av stavmodell mycket om plånbok. De stavar som jag landat i att använda är Swix Starlite, som senare ersattes av CT1 och nu denna säsong ersatts av Quantum 2. Nej, det skiljer inte jättemycket mellan årsmodellerna. I Skate har jag däremot knäckt såpass många stavar att jag valt att även köra med lite billigare, hållbarare och tyngre Swix CT2. Dessa har nu fungerat i tre säsonger utan att knäckas. Modellen är nu ersatt av Swix Quantum 3 och denna kvalitetsnivå kan jag rekommendera till många som vill ha en bra stav till rimligt pris. Alla tillverkare har en motsvarighet. Dessa lite mindre fjäderlätta stavar duger även till mig som är bortskämd med lätta stavar med bra pendel.

Olika tillverkare

Jag har av vana fortsatt att åka med Swix stavar. Andra märken som fungerat bra för mig när jag provat är Madshus och KV+ som har bra rör,trugor och handtag/remmar. Även Skigo fungerar för mig och deras stavar är ofta mycket prisvärda. Jag tycker dock inte om Skigos trugor som ger en lite svampig känsla när det huggs hårt i nysnö. Jag kommer inte överens med Oneways stavar, de verkar inte passa mig, även om många andra åkare verkar gilla dem. Jag har provat deras flesta modeller. De trugor jag provat funkar bra på konstsnö, men sjunker igenom natursnön, remmarna skär in i mina händer och de billigare stavrören vibrerar och svingar fram lite konstigt. Dyrare stavrör är så styva att jag får ont i händerna, från de vibrationsskador jag fick när jag renoverade huset. Övriga stavmärken har jag inte provat. Sugen på att prova både Salomon och Leki som för mig är nya och Exel som kommit tillbaka efter många år i träda.

Papprör och dyra lätta stavar

Om du köper kolfiberstavar med 100% kolfiber i röret, så måste du räkna med att de kommer knäckas. De är ömtåliga för slag från sidan och en skada kan innebära att staven knäcks när du stakar hårt. Mitt tips är att använda papprör som skydd för stavarna. Papprör kan man ofta få gratis av närmaste mattläggare eller rörfirma. Jag tejpar igen den ena änden med silvertejp så att inte stavarna glider rakt genom röret.

Bredare rör för 2-4 par från mattläggaren och smalare rör för 1-2 par från rörfirman. Eftersom pappen i rören lätt blir mjuk och kan böjas av att ligga i fuktiga skidfordral eller takboxar har jag målat dem med lösningsmedelsbaserad färg.

Köp flera par stavar samtidigt.

Du kan göra som jag gör – köp flera par stavar samtidigt. För tre år sedan köpte jag tre par Swix CT1 och kapade ett par för klassiskt och ett par för skate. 3 av 6 stavar har nu knäckts (2 i skate & 1 i klassiskt). Genom att återanvända en gammal starlite-stav, har jag nu två par för klassiskt. Det udda paret använder jag med stora trugor, när det är dåligt stavfäste och risk för stavbrott. Idag köpte jag två par Swix Quantum 2 på rea för att åka skate med. Jag räknar med att använda ett par av dem, och ha 2 reservstavar. Räknar också med att kunna kombinera den sista av dem med en CT1 i klassiskt, för stora trugor om några år. De ska vara styvare än tidigare CT1 – hoppas inte att jag får problem med vibration i händerna.

Rekommenderade handlare.

Jag brukar rekommendera alla att köpa skidor från skidkunniga specialiserade skidbutiker, gärna på nätet. Stavar kan man dock köpa från vilken sportaffär som helst med en sjysst fraktkedja. Jag undviker att köpa på nätet med vanlig frakt. Posten, DHL och Schenker vet ju inte hur ömtåliga mina stavar är. De stora nät-skid-handlarna har bra emballage, men inte lågpris-sajterna. Stavar är en typisk handelsvara som inte ska skilja i kvalitet mellan paren. Jo, det är vanligt med fabrikationsfel på rören, men både handlarna och vi konsumenter saknar metoder att upptäcka dessa fel. Jag köper alltid stavar på rea, ofta i slutet av säsongen när butikerna vill slippa onödig sommarförvaring. Det blir oftast billigare för mig än när jag hade tävlings-avtal med Swix. Det är också lättare att gå tillbaka till den lokala handlaren med en stav som pga fabrikationsfel har gått rakt av, än att skicka tillbaka en stor och skrymmande stav.